Feel good

Det finns saker som har fått mig att må bättre. Naturligtvis är mina underbara vänner och mina föräldrar helt oslagbara men jag har upptäckt två saker som i alla fall är en quick fix. Paj och shopping. Söta B bjöd mig på äpplepaj dagen efter och det gjorde att jag kunde stå på benen ett tag,mamma bakade en vinbärspaj härom dagen och genast kändes det lite bättre om än lite. Shoppa har jag gjort en del den här veckan som jag har varit på annan ort och visst vet jag att det sen tidigare att det är medicin för själen om än tillfällig. Detta betyder ju att det kan kosta mig både de nyss tappade 6 kilona och mina sparpengar. Som tur är kan jag som det är nu inte sitta still,springa har aldrig varit så skönt. Värre blir det väl med ekonomin,men det får bli morgondagens bekymmer.

Sorg

Idag har jag gråtigt hysteriskt,känns inte som att det kommer att ta slut. Värker så i mig,det är så overkligt. Vill bara gå tillbaks och göra allt bra.

Bostad

Just nu fördjupar jag mig i att titta på lägenheter på nätet. Jag vill köpa nytt. Jag vill bo på en ny plats. Det är ganska roligt och det får mig verkligen att fly andra tankar ett tag. För jag har bestämt mig,min lägenhet ska säljas och då måste jag naturligtvis köpa en ny. Det kan bli ett stort projekt men ett roligt. Ger mig styrka att tänka på.

Unreal

Det är helt overkligt,jag är verkligen inte tillsammans med M!

Är det inte lite ironiskt (även om jag inte just då skattade) att jag hamnar framför tvn hemma hos mina föräldrar en kväll och programmet handlar om Sophie Calle. Fransk konstnär som främst arbetar med foto,text och installations konst. Denna konstnärs utställning såg jag och M för bara två veckor sedan på Louisiana i Danska Humlebæk,denna i övrigt väldigt vackra plats. Hennes mest uppmärksammade verk är just nu ett mail som hon fick av en pojkvän i dumpnings syfte. Sophie förstod inte innebörden av vad som stod i mailet så hon lät över 100 kvinnor tolkade det. Ja utställning av alla dessa tolkningar såg jag med M och nu är det jag som är dumpad. Jag är ju ingen konstnär men tanken slog mig ganska snart att få skriva av mig men att ingen skulle kunna ta del av det. Då jag såg denna otroliga kvinna beskriva inte bara ett verk som kommit till då hon blivit dumpad så bestämde jag mig att försöka bearbeta sorgen med henne som förebild. Sophie beskrev i programmet att hon alltid använde sina "fall" till att göra något kreativt,så numera är hon inte längre rädd för att något ska gå dåligt för hon vet att det kommer bli ett lyckat projekt och konstverk allt för att inte bli bitter. Sophie och jag verkar inte bara ha namnet gemensamt,utan verkar även vara de som blir lämnade i en relation. Ja vad beror det på? Sophie Calle uttryckte sig med orden "jag hinner aldrig vara den som avslutar".

Dag 4

Beslutet är taget. Inte mitt utan hans. Bara sådär var det sagt det som skulle innebära att vi inte länge var ett par. Det är fyra dagar sedan och ett inre kaos förekommer. Kan man blogga om det här? Ja det återstår att se. Nu ska jag ringa en kär vän 9 timmar från här.